Företagsfakta

På den här sidan hittar du information om vår roll som socialt företag i allmänhet och mer specifikt om hur det gick till när Lövstakooperativet bildades hösten 2002.

———————————————————-

Socialt företagande del I

Ett socialt företag är ett företag som agerar på en marknad bland andra företag. Det samhälleliga stödet är inriktat på individernas behov av kooperativa handledare, bidrag till utveckling, lokaler, men inte till den regelrätta affärsverksamheten. Man tillämpar marknadsmässig prissättning, har oftast mycket små marknadsandelar och konkurrerar därmed inte i realiteten gentemot andra företag inom samma bransch.

Ovanstående är ett argument för att stödja ett socialt entreprenörskap i kooperativa former till skillnad från att starta kommunala arbetsverksamheter om man vill skapa arbete och sysselsättning som grundar sig på en affärsverksamhet som behövs och där det finns kunder som vill betala för varor och tjänster.

Ett socialt arbetskooperativ är ett bra alternativ där människor själva får utveckla och ta ansvar för ett litet företag, med det stöd de behöver från handledare anställda av kommunen. Ett socialt arbetskooperativ kan bli språngbrädan till ett arbete, studier eller kooperativet kan utvecklas så att några så småningom får anställning där.

Socialt företagande del II

Genom att bilda ett socialt arbetskooperativ ger man människor med arbetshandikapp möjlighet till meningsfullt, utvecklande och varaktigt arbete. Den kooperativa arbetsformen ger stora möjligheter till personlig utveckling då deltagarna är med och påverkar sin arbetssituation och vardag. Från början bestämdes att kooperativet skulle kunna ha deltagare med psykiska, fysiska, sociala och intelligensmässiga arbetshinder. Tanken var att det inte är ett gemensamt funktionshinder som skapar en bra verksamhet utan att man har bra arbetsuppgifter och får bra handledning.

Ur RALF-rapporten (Rapport om sociala arbetskooperativ i tre olika länder) av Eva Laureeli.

De kommunala arbetsverksamheter som växt upp under de senaste decennierna utifrån ökad arbetslöshet, har begränsningar eftersom man inte enligt kommunallagen kan driva en affärsverksamhet som skapar vinst. Det innebär begränsningar när det gäller att utveckla entreprenörskapet eftersom man endast kan sälja till självkostnadspris och har en begränsning i att man absolut inte kan konkurrera med annan verksamhet. Kommunallagen ger möjlighet att skapa sysselsättning, men inte att driva regelrätt affärsverksamhet.

Historik del I

Hösten 2002 fanns ett stort behov av arbetsinriktad verksamhet för personer med olika former av arbetshinder. Till kommunens dagliga verksamhet, som sysselsätter personer med utvecklingsstörning, var det kö på ca 10 personer. Kommunen hade problem eftersom de är skyldiga att skapa sysselsättning för personer med utvecklingsstörning. Försäkringskassan sa att de hade kontakt med flera personer som inte får någon sysselsättning utan hamnar ”mellan stolarna” Dessa personer skulle behöva ingå i en arbetsgemenskap för att kunna rehabiliteras.

Projektet ”Utveckling av Sociala arbetskooperativ på Gotland” pågick 2000-2003 för att stimulera och stödja utveckling av sociala arbetskooperativ. Valet föll på att försöka starta ett kooperativ för att finna sysselsättning till några av dessa personer som fanns i daglig verksamhet och på försäkringskassan. Idén var också att olika former av funktionshinder skulle gå att samordna om man har rätt handledare och rätt arbetsuppgifter.

Citat av 2 kooperatörer 2006:
– Kooperativets verksamhet kräver olika kompetenser därför är det bra att kooperatörerna har olika bakgrund.

Pengar söktes från Växtkraft Mål 3 och Visby vårdnämnd i i Gotlands kommun. December 2002 fick projektet löfte om 1,2 MKr för ett projekt på 15 månader.

Arbetet startades genast med att finna dessa personer som var intresserade av att delta i projektet. Informationsmöten hölls där man pratade om aktiviteter och redan då skapades idéer om att starta ett hunddagis som skulle kunna kompletteras med att arbeta med återvinning eller servicetjänster åt företag.

Historik del II

Två handledare anställdes i februari 2003 för att starta upp kooperativet.

Lövsta landsbygdscentrum hade en lämplig lokal för kooperativets verksamhet. Dessutom var Lövsta mycket intresserade av att utveckla ett samarbete där kooperativet skulle kunna utföra olika arbetsuppgifter som exempelvis vaktmästararbete, trädgårdsskötsel mm.

Projektet blev förlängt till 28 månader och omsatte totalt 3,2 MKr.

Projektet har anlitade i oktober 2003 Mats Ladebäck, Folkuniversitetet för att göra en utvärdering. Mats konstaterade att kooperativet har lyckats mycket väl med att uppnå sitt mål att hitta arbetsuppgifter åt 12 personer. Mats fann att projektet har en mycket stabil grund jämfört med när det startade. Mats konstaterade också att kontakten mellan ordinarie kommunal verksamhet och den nya organisationsformen inte hade fungerat så bra.

Citat av 2 kooperatörer 2006:
– Ett socialt kooperativ är ett litet företag där kooperatörerna själva får utveckla och ta ansvar med hjälp av kommunanställda handledare. Kooperativet kan vara en början till fortsatt arbete eller studier. Man kan få anställning i kooperativet efter ett tag.